En stärkare som jag moddat tidigare med dubbla PPIMV hade tystnat. Efter felsökning så konstaterade jag att signalen försvann i rör V2. Katodresistorn på 100K i katodföljarsteget mätte oändlig resistans. Bytte den och stärkarn tuffade igång. Inga tecken på att resistorn brunnit eller gått varm, så det var väl materialet som gav upp.

Den lät tidvis konstigt, och kunden rapporterade att pilotlampan slocknade ibland så man fick vrida på den. Det visade sig att hela lampinsatsen var lös och lampan slocknade när ena polen kortslöt mot chassi. Eftersom glödspänningen är kopplad till lampan så halverades samtidigt glödspänningen till rören som då fick för låg spänning. Fick byta insatsen mot en ny. Bytte också röret i V2 som väsnades lite väl mycket.

Ett transistorcombo på 30W som hade problem med preampen. Jag bytte op-förstärkare IC1 o IC2 så var allt OK igen. Lödde dit socklar för IC-kretsarna så att det går enklare att byta om det behövs i framtiden. Den fick också nya elektrolytkondensatorer i power supply + ny högtalarkabel + rengöring potar.

En lite udda modell som fanns mellan 1971-1978, annonserades för ”Lead, Organ, Bass”. Ett 50W combo (2×12″) med två kanaler, en reverbkanal med Fender-tonstack (utan Mid-pot), och en kanal med James-tonstack. Den låter rent och distar inte i första taget, bra till country o blues.

Ett ”ladugårdsfynd” skulle man kanske kalla den (hittade nån form av djurspillning i den). Utan strömtrafo, svårt oxiderad och smutsig såg det ut att bli en utmaning. Hittade en del andra problem som trasig reverbtrafo, högtalare där spindeln släppt i limningen m.m. Fixade allt det där , bytte kondingar och rör, kompletterade med rattar och rengjorde den så gott det gick, tolexen hänger i strimlor på sina ställen.

En 100W topp som var stendöd. Glödspänningen saknades och förutom säkring så hade likriktardioderna till glöden tackat för sig. Ja , slutrören får glödspänningen som seriekopplad likspänning i de här apparaterna precis som Classic 30, preamprören får sen parallellkopplad likspänning av de 6V som blir över. Det går alltså inte att testa stärkarn utan att alla rör sitter i.

En HotRod Deluxe som lät skumt. Ett gammalt 12AT7 i V1 var rejält mikrofoniskt. Slutrören mätte OK, lite kallt ställda, elektrolyterna i strömförsörjningen var original Illinois och som vanligt mätte de hög ESR. Ersatte V1 med ett 5751 , bytte elytarna och och ställde bias. Rengjorde potar m.m. när den ändå var öppnad.

En 74:a som behövde nya slutrör och kondensatorer. Dessutom fungerade inte Vibratot, byte av V5 löste det problemet. Rengjorde potarna också. De här modellerna har ingen nivå-pot för bias utan en balanspot så jag kompletterade med en nivå-pot för att kunna ställa rätt arbetspunkt för slutrören.

Ett par Peavey-stärkare. Classic 30:n var det inget större fel på , lite skrap i potarna, allt annat mätte OK. Classic 50:n var inställd på 220V så rören hade gått på lite väl höga spänningar och orkade bara leverera 24W. Ställde om stärkarn till 240V. installerade en trimpot i biaskretsen för att kunna ställa rören lite varmare men det hjälpte inte. Nya slutrör, biasjustering till ca 22mA / rör gav 45W uteffekt i 8 Ohm.

En 20W topp från Epiphone, modellen fanns ett par år runt 2009. En översyn hittade en dålig triod på V1. Kunden tyckte att den lät lite grötigt så jag bytte Treble-potens kondensator till standard ”Fender”-värde så att den fick med lite mera högt mellanregister i sitt svep. V1 byttes också till ett 5751.

En kontroll …biasen var ställd väldigt låg, ca 15mA så jag justerade upp den till drygt 30mA / rör. Annars var allt OK.